Lovisa hade möte i Stockholm och mormor hämtade båda minsta barnbarnen. Innan bunkrade jag olika nyttiga/onyttiga varor till mellanmål. Billys Pan Pizza, vindruvor, gröna äpplen, drickyougurt och nyponsoppa. Hem till oss och barnen ville spela poker och femkort med tandpetare som vinst. Dante (med ett oerhört vinstbehov) försökte få storebror att gå med på att han skulle få fuska nu när vi var hemma hos mormor men Loke 9 år var orubblig. Inget fusk. Mormor var bisittare till Dante och spelet började. Dante köper och samlar på samma nummer och höga kort. Snabbt vann han första matchen. Den som får 10 tandpetare vinner. Ok en gång till och han vann igen. Lyckan var fullständig. Tänk att vinna utan att fuska. Nu tyckte mormor att det var Lokes tur att vinna och så blev det också, fortfarande utan fusk. Då fick vi se prov på behärskning av en fyraåring. Jättesvårt att inte få vinna för tredje gången och han såg ut  som om världen hade gått under men tyst gick han in i ett eget rum och bearbetade förlusten. Det kan tyckas oviktigt men är nog jättebra att på ett lugnt sätt lära sig att förlora. Efter en stund kom han ut och var glad som en speleman.