Just nu annonserar ett företag på TV att dom gratis erbjuder hjälp med att välja den mest fördelaktiga banken för dina lån. Jag som nästan alltid tänker ekonomiskt måste erkänna att jag aldrig försökt förhandla med vår bank Nordea eller ännu hellre bytt till en bank som erbjuder bättre villkor. Jag undrar varför??? Känner man sig liten - när man har skulder och tar tacksamt emot vad banken erbjuder? Dom ger ju ingenting om dom får ta hand om våra pengar. Vi får ju idag ingen ränta på insatta medel (jmf 20 år tillbaka). Eller är det slöhet att jag inte kollar med andra banker. Nu har vi ju inte så mycket lån på vårt hus som vi köpte 1985 - men ändå. Vi tog ett mindre lån när vi byggde uterum och trots att vi amorterar rejält (15 år) så minskar inte kostnaderna!!! För räntan stiger!! Hur kan det ske? När reproräntan är på minus. Jag har inte brytt mig hittills men känner att det är dags att kolla. Kostnaderna dras direkt från Arnes bankkonto och jag har ingen aaaning. Hur smart är det på en skala???

Sitter just nu och tittar på Sommar med Ernst. Varför blir man på gott humör av programmet? Jag är inte särskilt intresserad av inredning men missar inte gärna programmet. Jag har läst att han är en fara för alla äktenskap eftersom hustrur i allmänhet förväntar sig av sina män att dom är som Ernst. För min del har jag kommit på att jag fascineras av hans "antimacho" . Han cyklar på en damcykel/Monark. Han syr och fixar och struntar fullkomligt om det är manligt eller inte. Så himla skönt men en karl som inte funderar på attribut. Annars har dagen ägnats bland annat av shopping. Jag skulle köpa en BH (storlek mindre) och hamnade på M-varuhuset som hade 50% på alla varor i affären. Sånt gillar jag!!! Förutom BH gick jag därifrån med sex kortärmade tröjor, en väst, en kofta, ett par jeans och ett linne. Jag blir på jättegott humör när jag kan köpa storlek M och komma i ett par jeans som är två storlekar mindre än dom som ligger i min byrålåda. Dessutom har jag spelat eftermiddagsbridge med Barbro. Vi tränar inför seriespelet och hade en trevlig stund vid bridgebordet.

Tack för att vi "hoppade på tåget" och anslöt oss till fiberkabel-nätet. Lång tid tog det innan allt var klart men det var värt väntan. Datatrafiken går jättesnabbt upptäcker man när man är någon annanstans. Men det räcker ju inte med att få en kabel till tomtgränsen! Sen hjälpte Jesper till och grävde fram till garaget. David köpte installationsgrejer och anslöt våra nätverk. Men vi har ett lågt men långt hus så antennen fick ligga löst på taket för att vi skulle kunna få kontakt till vårt sovrum. Idag har Bosse tillsammans med David jobbat för att sätta fast kabeln vid takfoten och fixa alla sladdar inomhus. Bosse har  borrat genom några väggar och nu återstår Davids jobb att koppla ihop allting. Det känns skönt inför nästa vinter. Själv har jag bara roat mig! Spelade golf med Ragni och vi har så lugnt, harmoniskt och trevligt när vi spelar. Jag lärde mig IGEN att man måste dricka vatten!!! Inte en droppe för det var lite mulet men bra golfväder men man blir inte törstig. Jag bjöd Ior en gång på vatten men han ville inte heller dricka. Sista hålen märktes det av på resultatet att jag borde ha druckit något. Jag skall komma ihåg det till nästa gång. Ikväll har jag varit tävlingsledare på EBS och spelat med Thomas E. Också en trevlig stund utan gnäll, påpekanden och tillrättavisningar. Vi gjorde helt enkelt så gott vi kunde just då - och det räcker länge.

Med livet som insats (tyckte i alla fall jag) gick Ior och jag till skogen. Inte vår vanliga promenad utan rakt upp från vårt hus till skogen, ca 200 meter. Högt gräs och ojämt underlag gjorde att jag halkade och vickade mig fram. Väl uppe i skogen blev det inte bättre. Vansinnigt oländig terräng! Hyggen och ris och sly på marken samtidigt med sönderkört underlag. Jag tappade balansen säkert 20 gånger och trodde ibland inte att jag skulle ta mig vidare. Dessutom gjorde Ior illa sig i höger bakben/tass?? så han stannade varannan meter på hemvägen och bet i foten. Allt elände för att hitta några kantareller. Alla människor runt omkring har pratat om hur mycket svamp det är i skogen och jag skämdes lite över att jag inte ens har varit upp i skogen och tittat. Några ställen med ett 10-tal kantareller i en "svampfamilj" hittade vi. Men dessutom undrar jag om lokalsinne är som syn och hörsel. Försämras det med åren?? Plötsligt upptäckte jag att jag var på väg åt "fel" håll. Det var tur att jag hörde trafiken från Vallbyvägen annars vet jag inte var jag hamnat. Lyckligt och väl hemma känns det som om det skall dröja ett tag innan jag ger mig ut i terrängen igen. Jag får nog hålla mig till den vanliga skogsstigen.

Självkänsla är en färskvara! Oftast tycker jag att jag duger som jag är, men ibland skulle det vara trevligt att vara lite bättre. Oavsett om det gäller bridge, golf eller städning. Förra måndagen spelade jag två omgångar bridge med erfarna och duktiga partners. Och så pajar det genom att jag slår fel kort. Jag spelar fel utspel, väljer fel kort inne i spelet och spelföringen är si så där. När jag kom hem kröp jag isäng direkt och drog täcket över huvudet. Jag kan inte säga att det hjälpte. I torsdag spelade jag golf - ganska bra - utifrån min förmåga och så idag spelade jag med måndagsbönorna och trodde att det var väl bara att slå till bollen. Ha Ha - det kan man ju tro!! På första, andra och tredje hålet maxade jag. Jag träffade helt enkelt inte bollen (Obs jag har spelat golf i 30 år). Och inte var jag spänd, orolig eller nervös tyckte jag. Men det känns alltid skönt att ha så lång erfarenhet - jag bryter inte ihop - utan blir bara fruktansvärt trött. Efter nio hål så spelade jag dom sista 9 hålen nära mitt handikapp, alltså så bra som man kan vänta sig. SÅ fick jag tillbaka min självkänsla! Jag undrar om jag kan hitta samma metod när det gäller bridgespelet???

Har just lyssnat på nyheterna om våldet i Malmö. Alla poliser har engagerats i hela Skåne och kommunalrådet i Malmö har vänt sig till regeringen. MEN ikväll berättade polismästaren att när någon erkänt att dom innehaft vapen eller granater så släpps dom igen. Det får mig att fundera. OK att vi låter hela världens flyktingar komma till oss men vi måste också se till att vårt rättsystem anpassas till våra nya medborgare och deras svenska motståndare. Ibland tycker jag att vi är naiva i överkant. Vi har våra regler och lagar som har rötter i 1800-talets bondesamhälle. Om vi ska klara av nya medborgare från krigshärjade länder med andra moraliska gränser måste vi också ha relevanta straff. Lås in alla som kastar handgranater så kanske kastandet upphör! Sen kommer nästa nyhet att män??? dödar barn i nära relationer. Vi är vana vid våld i nära relationer som är vanligt i Sverige men att våldet drabbar barnen i familjerna. SÅ straffar man mammorna!!!!! Vem gör något och vad??? 

Husbilen har stått oanvänd på gården i några veckor sedan Lovisa återlämnade den. Idag bestämde vi att åka en vända för att testa den. Målet blev Härnevi plantskola för att köpa ny persilja. Dom plantorna som jag köpte i våras har växt i en plastkruka utan avrinning, så häromdagen när persiljan började gulna kollade jag och då simmade plantorna i vatten. Jag hällde av vattnet men dom repade sig inte så nu köpte jag två nya plantor. Sen kändes det jättebra att sitta bakom ratten på husbilen så vi fortsatte och åkte till Dormy i Jakobsberg för att köpa golfbollar. Dom blev ju inte så billiga om man tänker på dieselkostnaden. Men strunt samma en utflykt och dessutom köpte jag tre golfhandskar till priset av två. (Sånt gillar jag). Väl hemkommen känner jag hur abstinensen slår till. Jag VILL verkligen åka husbil. Talat med Arne. Han kan ju ligga inne i husbilen om han inte orkar åka med i en bil på golfbanan. Eller så behöver han inte åka med överhuvudtaget. Att stanna hemma och låta mig åka ensam, det tyckte han kändes oroligt så han vill vara närvarande och "skydda" mig. Från vad vet jag inte men jag sa att han kunde slå eventuella bråkstakare i huvudet med käppen. Sover man på golfbanor eller på campingplatser finns det inte så många farliga människor. Vi får väl se. Någon färd lär det nog bli. 

Förra året gick Ior och jag på promenad i Drömparken ganska ofta, men i år var det första gången idag. Vädret var varmt och soligt och det är ju en fantastisk miljö att gå utefter åpromenaden. Naturligtvis skulle jag ha tagit några foton som jag kunnat visa MEN "det tänkte jag inte på". Nästa gång ska jag försöka. Förra året handlade dom små idéparkerna om olika sagor men i år var det världsdelarna som porträtterades. Med olika växter/blommor men också med olika attribut. I Afrikas monter fanns tex en liten dusch!! Alltså en hörna med korrugerad plåt, en dunk med vatten och en skopa att  hälla med. Antarktis fanns också med - väldigt talande i vitt, grått och is-likt. Många människor mötte jag som verkade på - tillfälligt besök - och det är ju roligt att Enköping kan bjuda på ett så tilltalande objekt. Häromdagen hittade jag av en händelse en film på You-Tube om Enköping en oas nära Mälaren. Stefan Järvetun gick systematiskt igenom turistattraktioner i HELA Enköpings kommun, Fjärdhundraland, Örsundsbro och södra delarna med bland annat bilder från Grönsö. Inte visste jag (jo det visste jag visst) att jag bodde i en sån fantastisk kommun.