Vilket äventyr att ha "en lös tand" och tidigt tycker mormor när man bara är drygt fem år. Man måste vicka på den nästan hela tiden!! och har en anledning att ha händerna i munnen (utan att bita på naglarna). Fortfarande sommar men idag tar vi det lite lugnare och spelar kort och 4 i rad. Dessutom har jag skött om Ior:s "privatsak" som Dante kallar den. Ior har slickat och slickat och fått en inflammation som inte ser så kul ut. Blir det inte bättre blir det nog ett veterinärbesök och krage. Idag skall barnen till sina pappor som kommer och hämtar dom. Loke ska på fotbollsläger nästa vecka som han ser fram emot. Just nu är det polis och tjuv som gäller. Morfar tar sin tillflykt till sovrummet där det är lugn och ro. För en stund sedan fick jag en bukett smörblommar som pojkarna plockat på gräsmattan. Det skall jag minnas och tänka på när dom inte är här hemma längre. Jag är glad att jag fortfarande är så pigg att jag kan vara en aktiv mormor.

Sommarvärme!! Vad gör vi idag? Barnbarnen och jag. Efter en mindre diskussion enades vi om att åka till Eskilstuna och djurparken. Dante tyckte det var bra att vi inte valde Skansen. Han hade varit där med dagiset och man fick gå så långt till spårvagnen. MEN båda barnen hade långa jeans och ute var värmen 22 grader så vi startade med att åka och köpa shorts. Loke ville gärna ha ett par röda och dom fanns inte i Dantes storlek så han fick ett par turkosa. Ok för honom. Framme ca 12.30 och la i P-avgift för tre timmar. Barnen på ett strålande humör. Dom sjunger och skrattar mest hela tiden. Direkt blev det lunch i "Pannkakshuset". Buffé där man fick äta hur mycket man orkade. Fyra till båda, med sylt och grädde för Loke. Mormor la på sylt och grädde även till Dante men fick INTE godkänt. Han ville bara ha pannkakorna. Sen promenerade vi och åkte tåget genom området. Dante blev fascinerad av lejonen. Sen blev han så gott som översprungen av fem totalvilda alpackor som kom rusande mot och förbi oss. Inte så kul - vi blev ganska skärrade alla tre och Dante mest. Men det gick snart över och sen filmade vi en alpacka som ville men inte vågade bada i en mycket liten vattenbassäng. Mot tivolit som hägrade (inte för mormor). Dante ville åka "Grodan" och Loke lovade åka med. Svindyra 4 minuter. 80 kronor för två barn. Sen förhandlade jag med Loke. Hur mycket var det värt att inte åka den läskigaste attraktionen som han ville? Jag föreslog 200 kronor och han nappade. Det var det värt att slippa stå nedanför och ängslas. Barnen tycker att mormor är lite "fjollig" men dom vet att det beror på att jag bryr mig om dom så mycket. Dom kommenterar att det är OK och att dom inte vill utsätta mormor för oro. Men dom säger också att dom inte kan förstå. Mycket naturligt - tycker jag. 

I morse kom Lovisa med Loke och Dante som har sommarlov och skall vara hos mormor onsdag, torsdag och fredag den här veckan. Frukost och sen TV!!!! Efter ett par timmar började vi diskutera vad vi kunde ta oss för denna dag. Olika alternativ förkastades och Loke berättade sen att han och Ingela varit på Åbergs museeum i helgen. Han ville att vi skulle åka dit. Han trodde att Dante skulle tycka att det var kul och själv ville han gärna åka dit igen. Sagt och gjort. Mot Bålsta. Först var lekplatsen utanför jätterolig och jag rastade Ior under tiden. Sen gick vi in och där fanns en frågesport för barn. 12 olika detaljer från utställningen hade fotats och sen skulle man leta reda på var dom fanns och efter det svara på en kryssfråga om objektet. Superbra! för oss. Dante var först med att hitta en bild som kom från en tavla. Loke kunde läsa frågan och sen svarade dom båda. Mormor var sekreterare och skrev ned deras svar på tipskupongen. Båda var helt upptagna av uppgiften och när vi senare lämnade in kupongerna hade dom alla rätt och fick varsitt Lars Åberg kort som pris. Sen besökte vi Trazan och Banarnes grotta och fotograferade miljön. Sist men inte minst fick barna välja varsin present. En toppendag tycker mormor. Jag fick energi och när vi kommit hem och ätit mat gjorde jag en jättestor köttfärspaj till Ekbacken. Dom blir storfamilj till kvällen och Lovisa som jobbat hela dan kan behöva lite hjälp med matlagningen tänkte jag.

Min hjärna är av ett sällsynt slag. Ibland har jag ingen makt över den. Framför allt när jag spelar golf. Jag bestämmer mig för att slå till bollen och istället för att göra det tänker jag på hur jag rör kroppen. Hur jag vinklar mina handleder och hur jag lyfter klubban. Det blir total "pannkaka" av alltihop. På seriespelet i Friiberg igår träffade jag inte bollen någon gång (överdrift) och slog bort tre bollar i vattenhinder. Jag var i massor av bunkrar och mina inspel var katastrofala. Treputtade gjorde jag nästan på alla greener och slutresultatet kunde bara bli på ett sätt. Jag kom "nästan" sist av alla 70-åriga damer. Skräp - men vad gör det om 100 år. Jag kan gå 18 hål och solen sken så när jag lugnat ned mig och "pratat" med min hjärna så känns det i alla fall OK. På kvällen hade vi som vanligt bridgekväll för mindre rutinerade. Det är tvisamt och roligt. Alla är positiva och hjälper mig med alla kringuppgifter kring spelet. Jag spelade med Linnéa och vi klarade medel.

Tänkte att eftersom jag skrev söndagkväll skulle jag hoppa över måndagen men jag kan inte låta bli att kommentera hur min måndag blev. Låg länge och drack kaffe på sängen. Duschade och in till Kryddan 11.30 där Eva och jag hjälptes åt att få igång bridgeprogrammen. Gick inte så bra eftersom vi hade glömt att packa upp alla bridgemateteminalerna. Ruter försökte få kontakt med bridgemate, men av förklarliga skäl gick inte det. Då slutade den att försöka så när vi kopplade upp bridgemate - hände INGENTING hur vi än försökte. Kontakt med Lovisa - tur att hon fanns på plats - och hon förklarade hur vi skulle göra för att manuellt få ruter och bridgemate att tala med varandra. Inte så svårt när vi fickt hjälp. Sen till golfbanan för att tillsammans med måndagsbönorna spela 9 hål golf. På hål 2 ringde Dorthy och berättade att ett bord hade spelat fel brickor. Försökte tala om hur de skulle förfara innan jag kom tillbaka. Efter 9 hål tillbaka på Kryddan och fixade domslut i datorn. Plötsligt hade två par suttit på fel ledd och spelat två brickor. In i datorn och fixade. Sen skulle jag rapportera tävlingen till förbundet. Det gick INTE. Tog hem datorn för att fösöka lösa problemet hemma. En timme hemma och sen iväg igen till Eriksgatan där jag var tävlingsledare på kvällen. Hade inte bestämt med någon partner och spelade med Christer A. Vi kom näst sist. Kl 22-30 skickade jag mail till alla Kryddans bridgespelare med resultatet och sen kändes det skönt att gå säng.

Innan jag skulle stänga ned datorn öppnade jag Spotify. Jag vill inte betala för tjänsten men med reklam så är den gratis. Skulle öppna den senaste singeln med "modern" musik, men av någon anledning hamnade jag på mina favoriter. Frank Sinatra och Sammay Davis och märkte omedelbart en skillnad!!! Hur kan musik få en att plötsligt hamna i en annan värld. Ryggmärgen reagerar. Plötsligt flyttas jag massor av år tillbaka och "tror" att jag än en gång är nästan ung. Men humöret stiger rejält. Tonerna går rakt in i kroppen och får mig att känna mig så fantastiskt bra. Nu ska jag ta tillvara den kunskapen och lyssna på "min musik". Även om det är att dagdrömma så är det en bra medicin mot melankoli och ledsenhet. Hurra för Frank Sinatra!!!

Igår kväll grillade vi för första gången denna säsong. Vår gasolgrill har "sett sina bästa dagar" men än så länge fungerar den. Jag kan inte skryta med några digra grillkunskaper men måste man så funkar det mesta. Mina systrar med respektive fick prova på min grillade oxfilé och dom gav mig godkänt. Fantastiskt att vi kunde sitta i utrrummet hela kvällen och halva natten. Då känns det verkligen att det är sommar. Skönt med gasolkaminen som ger värme när solen gått ned. Hämtade Gustav i Ekbacken. Han hade haft 15 kompisar på middag och följde med hem till oss för att jobba klart en fysikuppgift. Tänk att nästa år går han ut gymnasiet. Otroligt att han är vuxen. Tiden bara rusar. Men det är fantastiskt att få vara med och uppleva sina barnbarn i vilken ålder de än befinner sig. Lovisa och Anders har blivit påbackade nere på Sweden Rock så våra extraljus på husbilen gick sönder. Men dom fick betalt av dom som körde på bilen och har köpt nya lampor som dom monterat innan dom kommer tillbaka. Allting ordnar sig.

Åkte förbi min gamla realskola i Kyrkbacken och såg att den var täckt med blå plast för att renoveras. Vilken nostalgi! 1952 när jag var en 10-årig "bonnunge" skulle jag plötsligt börja i stan i realskolan. Rädd och ängslig med en röd stickad mössa med en rund tofs som hängde ned på ryggen träffade jag mina kommande klasskamrater. Först av allt åkte så klart mössan av! På min första "provräkning" fick jag inget rätt! och ändå tyckte jag om matematik. Vi hade realskolans rektor som lärare och han "såg" mig. Varje fredagsmorgon startade vi med morgonbön och rektorn gav mig uppdraget att läsa Fader Vår högt för klassen. När vi hade gymnastik för en mycket sträng lärare tog han hand om mig när vi skulle åka skridskor. Jag hade ju aldrig åkt skridskor tidigare och hade pjäxor och skridskorna fastsatta på pjäxorna. "Spiskrokar" kallades dom. Läraren åkte bakom mig och höll mig under armarna så jag skulle kunna stå på benen. Tänk om dom vuxna inte hade tagit hand om mig. Vad skulle då hänt med min självkänsla och mitt självförtroende. Det fanns fantastiska lärare även för 63 år sedan. Vilken tur!!!