I Dagens Nyheter häromdagen fanns en artikel av Paula Tilli som skrivit en bok om att vara vuxen med asbergers syndrom. Jag som är bra på att ställa egna diagnoser har klart för mig att David har tendenser som i mycket liknar asberger. För närvarande diskuteras ju om det är en diagnos men i artikeln understryks i stället att vi alla borde vara mer toleranta mot människor som avviker och försöka förstå olika individuella särdrag. Paula beskriver vardagens problem som hon upplever. Oväntade saker blir väldigt besväriga även om dom är enkla. Hon klarar av åtta olika språk men kan inte städa och tvätta. "Att umgås med andra människor äv lika roligt som att äta jordgubbsglass. Jag tycker om jordgubbsglass men mår inte dåligt om jag inte får äta det på länge- På samma sätt kan jag ha riktigt roligt med andra människor, men å andra sidan har jag också roligt när jag är ensam." Vilket fantastiskt sätt att beskriva sitt annorlunda sätt att se om sin omgivning.

  Jag blev väldigt engagerad av arikeln och försökte berätta för min man. Svaret blev goddag yxskaft.