För 3 år sedan när jag skrev i bloggen lyckades jag skriva så gott som varje dag. Även denna gång var min tanke att göra det. Men plötsligt upptäcker jag att det gått flera dagar sedan jag skrev senast. På fredagskvällen kom Bosse och Kalle och åt middag tillsammans med mig. Kalle ville säga hej då på ett tag eftersom han kommer att vara borta nästan ett år. Han flyger tidigt måndagmorgon till USA för träning och sen till Singapore. Jag gjorde biff som jag bultade ut och stekte massor av lök till. Kokade också potatis så Kalle inte skulle glömma hur hederlig svensk kokt potatis smakar. På lördagen åkte David moped till verkstaden i Lillkyrka samtidigt som jag hälsade på Arne. Jag försöker verkligen leva med i hans verklighet eftersom han inte mår bra av att jag försöker påminna honom om livet innan demensen. Han skulle åka på sammanträde och var orolig över sin klädsel. Jag förklarade för honom att han var fint klädd. (T-shirt och mysbyxor). Haltade runt lite med Ior med ett tjockt svullet knä som ömmade som sjutton. På söndagen låg jag länge i sängen. Inte så stor lust att gå upp. Jättefint väder och fantastiskt varmt för årstiden. 15-18 grader. På kvällen for jag till Boglösa kyrka på tacksägelsemässa. En skön stund som till och med vände min oro över framtiden till tacksamhet för varje dag. Just nu sover jag 4 tim - vaken 2 tim och sover 2 tim varje natt, men det gör ju inte så mycket för jag kan ju vila på dagarna. Måndagmorgon skjutsade David till skolan. Till Eriksgatan på trivselbridge och sedan hämtade jag Loke och Dante och for till Långtora. Där sov jag middag på soffan när Eva-Lena ringde och frågade om jag ville spela på kvällen. Jag tackade ja och David fick åka taxi hem från stan kl 19.30 På kvällen gratulerade jag Ulrika på facebook till kommunalrådsposten i Enköping. Tisdagmorgon - till Hummelsta till 9 och sen hem och bokade besiktning för husbilen. Fick tid samma dag kl 17.45 Fantastiskt. Efter att ha hämtat Dante 13.00 och Loke 15.30 for jag hem och tog husbilen och hämtade David som följde med till besiktningen och promenerade med Ior. Det är läskigt att köra in på rampen på besiktningen. Ett stort hål i mitten. Men killarna som jobbar där på OPUS är jättetrevliga och det känns verkligen bra att husbilen gick igenom utan några anmärkningar. På kvällen ringde Lillemor och behövde datastöd. Hade missat att föra in ett par. Jag skyndade mig in till stan och hjälpte till. Lite trassligt även för mig som tycker att jag är van. Åt gulaschsoppa när jag kom hem och gick isäng tidigt. Sömnen i natt var enligt min smarta klocka 4 tim+1.5 tim. Men mitt knä är lite bättre. Jag försöker gå som vanligt. Vi får se om det håller.